Workshop/föreläsning: Bild 1

Idag har vi haft bild med Mats Andersson (1), mitt favoritämne utan tvekan!
Så vad har vi talat om idag under denna workshop?
Vi har pratat om olika begrepp inom bildämnet, däribland abstrakt konst. Det diskuterades om hur lite erfarenhet barn får av abstrakt skapande i förskola och skola. 
Mitt första praktiska möte med abstrakt konst var på en bildlektion i åttan på högstadiet. Innan dess kan jag inte minnas att jag kommit i kontakt med det begreppet. Men varför?
Varför utforskar inte förskolan och skolan det abstrakta skapandet så som det konkreta? 
Jag kan hålla med Mats Andersson om att fokus inom bildämnet ligger i att skapa någonting konkret. Exempelvis genom att måla en häst. 

Kupferberg (2013, ss. 36-37) påpekar att de estetiska ämnena i skolvärlden  frambringar prestationsångest och hänvisar till ämnet drama. Han förklarar att barn jämför sitt agerande med filmskådespelare och blir därför besvikna på deras prestation då de inte uppnår den kvalitén som de tror förväntas av dem.
Om jag använder detta exempel fast omformulerar dramaämnet till bild, så kan jag se kopplingar till prestationsångest till exempelvis att få sitt konstverk av en häst att se så realistiskt ut som möjligt. 
Men ärligt talat, att måla en häst är ju supersvårt! 

Med abstrakt konst kan fokus istället ligga på att få upptäcka och utforska materialets egenskaper och möjligheter. Det var vad vi gjorde idag och jag kan verkligen se hur detta kan användas i både förskolan och i förskoleklass.

Vi fick idag frossa i material, allt från träpinnar till dyra oljepasteller. 
Frågan är, om denna lektion skulle appliceras i förskolan, om jag själv skulle låta barnen få ta del av allt material på en förskola så som vi fick göra idag? Skulle jag begränsa materialet eller låta dem frossa?
Jag tänker som så här, att de material som vi valt att ha synligt för barnen i förskolan, ska också vara tillgängligt för dem att använda. Om barnen känner för att frossa i material, så ska de få frossa.

Lektionens kreativitet började med att vi fick en liten kvadratisk titthålsruta att placera över en stor målning för att hitta en snygg kombination och av mönster och färger.

Den bild jag valde var en indisk flicka med ett vackert örhänge. Men i den lilla rutan kan inte detta uppfattas utan blir istället en abstrakt bild. 

När den lilla bilden var utvald skulle vi försöka förstora och återskapa den i olika sorters papper. Jag använde mig av hårt papper, silkespapper, limstift, trälim, aluminiumfolie, vanligt färgat papper och glansigt papper.

Här är resultatet.

Denna första uppgift gav mig inblick i hur svårt det kan vara för barn att exempelvis låta dem limma silkespapper med limstift. Det är verkligen jätte svårt! 
Silkespapper är ett vanligt förekommande material på förskolor och jag kommer framöver kommer låta barnen använda trälim istället för limstift när de ska limma på silkespapper. Anledningen till varför är för att silkespappret lätt går sönder.
Hade inte jag fått upptäcka detta nu när vi utforskade de olika materialen hade jag med säkerhet använt limstift till detta i förskolan. Materialkännedom är verkligen mer lärorikt än vad man kan tro!

Denna bild kopierade Mats upp i 12 exemplar till mig. Här är resultatet:

Många olika mönster kan skapas genom att vänta och vrida på bilderna. En så enkel sak som att trycka upp fler exemplar av samma bild, kan skapa många möjligheter för lärande och kreativitet. Mönster har en direkt koppling till Matematik. Här kan barn få testa att hitta mönster, former, prata om vad mönstren liknar, diskutera matematiska begrepp så som exempelvis Stor, liten, lång, kort, cirkel, kvadrat osv. 

Här utforskar jag olika gråskalor och försöker få dem att likna min bild som jag skapade i papper. Här har jag jobbat med blyerts, kol och matolja på ett akrylpapper. Anledningen till varför jag använde matolja var för att akrylpappret slipade ner kolpennan så att det bara blev pulver, men för att samla ihop pulvret testade jag att smeta ut pulvret med lite matolja. Jag använde fingrarna för att smeta ut färgen på pappret och det var väldigt roligt samt att det blev en snygg kontrast till de vita och gråa fälten på tavlan. Nackdelen med oljan var att pappret blev lite kladdigt efteråt, men med lite tur kanske den torkar så småningom. 

Jag testade även att använda andra tekniker så som akvarellfärg på pastellma-papper (ett särskilt papper utformat för att jobba med torrpastell) och det var väldigt spännande att se hur färgen betedde sig på pappret jämfört med hur färgen beter sig på vanligt papper. Detta var en väldigt rolig metod som jag kan tänka mig att fortsätta utforska med barnen på förskolan. 

Så vad har jag kommit fram till under denna lektion?
Jag har insett att ett undersökande arbetssätt kan vara nyckeln till ett mer självsäkert lärande. Om man låter barn bekanta sig med material, utan att sätta press på hur materialen ska användas, kan barnen experimentera sig fram till lösningar och idéer som passar dem själva. Detta arbetssätt är lite av ett identitetsskapande som både kan ge trygghet i deras lärande men också i dem själva. 
Det här är sannerligen ett medierat lärande, där ett undersökande arbetssätt ger kunskap och ett meningsfullt lärande. 

 Referenser:

• (1) Mats Andersson. Bild 1. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-09-08
• Kupferberg, Fiewel (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-51