Gunilla Fihn (1) började dagen med att klargöra att en pedagogs styrka baseras på ett självkritiskt förhållningssätt. Hon förklarar vidare att utöver de didaktiska frågorna, så behöver en pedagog rannsaka sig själv och sitt intellekt för att bli medveten om dina styrkor och brister.
Redan här började mina tankegångar starta kring vem jag vill vara och vem jag vill framstå som i min kommande yrkesroll som förskollärare.
Många är rädda för denna rannsakning och jag kan förstå varför eftersom man då inser hur lite man faktiskt kan.
Samtidigt tror jag mycket handlar om vilken inställning man har som pedagog.
Istället för att vara rädd för hur lite kunskaper man själv besitter, kan man istället ha inställningen till hur mycket man faktiskt kan lära sig.
Det fina i hela kråksången är att om alla pedagoger väljer att ha rätt inställning till sina styrkor och brister så kan man också utvecklas otroligt mycket som pedagog och även i sitt arbetslag där styrkor kan tillvaratas. Utan denna rannsakning kan pedagoger inte veta vad som behöver jobbas med, och det finns jag väldigt betryggande!
Gunilla Fihn introducerade Lars Lindströms fyra estetiska lärandeformer om-, i-, med- och genom och förklarade att det är genom dessa begrepp som lärande sker inom ett visst medie. Lindströms (2013, s. 130) menar på att medierat lärnade, alltså kunskap och meningsfullhet, sker när fler än ett av dessa områden behandlas. Gunilla förklarar vidare att studenter får för lite kunskap kring HUR aktiviteter ska utformas i verksamheten så att de blir medierat lärande och introducerade därför dagens grupparbete som skulle handla om just detta.
Vi blev indelade i grupper om tre och fick tilldelat oss varsin barnbok. Min grupp fick boken Till Vildingarnas Land skriven av Maurice Sendak.
Utifrån barnbokens handling skulle vi i gruppen välja ett tema som sedan skulle mynna ut i dramapedagogiska aktiviteter.
Vi blev indelade i grupper om tre och fick tilldelat oss varsin barnbok. Min grupp fick boken Till Vildingarnas Land skriven av Maurice Sendak.
Utifrån barnbokens handling skulle vi i gruppen välja ett tema som sedan skulle mynna ut i dramapedagogiska aktiviteter.
![]() |
Bildkälla 1 |
"Hur kan man arbeta med känslan Arg i en dramapedagogiskt aktivitet?"
Vi började med att stapla upp de didaktiska frågorna Vad, hur och Varför.
Vad ska göras?
Hur ska de göras?
och
Varför ska det göras?
Det krävdes en hel del reflektion kring hur man som pedagog går tillväga för att underlätta övergångar mellan olika aktiviteter inom temat arg samt om hur man som pedagog är tydlig med instruktioner för att barn lättare ska uppfatta vad som ska göras. Vi ska fortsätta att arbeta vidare med detta grupparbete nästa lektion med drama men nedan är så långt vi hann denna lektionen.
Referenser:
- (1) Gunilla Fihn. Drama 1. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-09-10.
- Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-51
- Bildkälla 1: http://www.barnboksprat.se/tag/till-vildingarnas-land/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar